Pigghajen är den vanligaste hajarten längs den svenska västkusten och spelar en central roll i det marina ekosystemet. För den naturintresserade och fiskande allmänheten finns det flera viktiga aspekter att känna till om denna fascinerande hajart som förekommer i svenska vatten.
Utbredning och förekomst
Pigghajen återfinns främst utmed Sveriges västkust, där den lever i kalla och tempererade havsområden. Den kan simma på djup mellan 900-1 460 meter och rör sig nomadiskt beroende på säsong och vattentemperatur. Arten föredrar vattentemperaturer mellan 7-15 °C och genomför regelbundna säsongsvisa migreringar.
Biologiska egenskaper
Arten kan växa upp till 160 cm i längd, men i svenska vatten är exemplaren sällan större än 120 cm. Pigghajen är en långlivad art som kan bli upp till 75-100 år gammal. Den är ovovivipar, vilket innebär att honor föder levande ungar efter en graviditet som kan pågå i upp till två år. Ungarna är vid födseln omkring 30 cm långa och kommer vanligtvis till världen mellan december och januari.
Fiske och juridisk status
Sedan 2011 har pigghajen varit fridlyst i Sverige. Från och med juni 2023 är det dock åter tillåtet att fiska arten, men med tydliga begränsningar. Fiskare får behålla maximalt en pigghaj under 100 cm per person och dygn. Större exemplar måste omedelbart återutsättas i havet. Denna reglering syftar till att skydda och återuppbygga beståndet efter tidigare kraftiga minskningar.
Ekologisk betydelse och hot
Som mesopredator spelar pigghajen en viktig roll i det marina ekosystemet. Globalt är arten rödlistad som sårbar, särskilt i Medelhavet och nordöstra Atlanten där bestånden är starkt hotade. Överfiske har historiskt varit den främsta orsaken till populationsminskningen. Pigghajen kan tolerera bräckt vatten men överlever inte i sötvatten mer än några timmar.
